ÄTUP- Certifering

Av : Mikaela Sanneh

ÄTUPs Digitala Kunskapslyft: En Unik Möjlighet för Äldreomsorgen

ÄTUPs digitala kunskapslyft erbjuder en unik och grundläggande utbildning för oss som arbetar inom äldreomsorgen. Programmet fokuserar på att ge vår personalen en gedigen förståelse för de faktorer som påverkar äldre människors måltider och nutrition. Målet är att varje medarbetare ska bli en ÄTUP-inspiratör, vilket innebär att de blir experter på att hjälpa våra kunder att uppleva mat och måltider på ett sätt som både ökar deras livskvalitet och minskar risken för undernäring.

En Utbildning som Utgår från Myndigheternas Riktlinjer

Kunskapslyftet är utvecklat utifrån de krav och riktlinjer som ställs av myndigheterna, inklusive den nya författningen HSLF-FS 2022:49, som trädde i kraft den 1 november 2022. Enligt denna författning ska alla som arbetar med vård och omsorg ha kunskap och rutiner för att upptäcka och förebygga undernäring hos äldre. ÄTUPs utbildning ser till att personalen har rätt kompetens för att leva upp till dessa krav och riktlinjer.

Vad Är Speciellt med ÄTUPs Kunskapslyft?

ÄTUPs kunskapslyft är designade för att passa hela vår personalgruppen, oavsett om det är undersköterskor, vårdbiträden eller chefer. Programmet har en unik pedagogik som är både inspirerande och lätt att ta till sig.

Nyckelfunktioner:

• Pedagogik enligt beteendedesign: Programmet är utvecklat för att göra lärandet lätt, roligt och engagerande.

• Enkelt och inspirerande lärande: Varje medarbetare får sitt individuella kunskapslyft digitalt, vilket gör det flexibelt och tillgängligt för alla.

• Teamarbete: Genom att alla får samma kunskap, främjas samarbete och kommunikation mellan personalen, vilket leder till bättre resultat och starkare arbetslag.

• Implementering av nya rutiner: Kunskapslyftet fungerar som ett praktiskt verktyg för chefer att implementera de rutiner som krävs för att förebygga undernäring i hela verksamheten.

Mål och Långsiktighet

Målet med ÄTUPs kunskapslyft är att höja kompetensen hos alla våra medarbetare från grunden. När alla har samma kunskap, kan teamet tillsammans arbeta för att förebygga och upptäcka risker för undernäring hos de äldre och veta hur de ska agera vidare. Genom ÄTUP-certifiering av av vår verksamhet skapas långsiktig "commitment" och en hållbar arbetskultur inom vår verksamhet. 

Varför vi utbildar inom ÄTUP

ÄTUPs digitala kunskapslyft är mer än bara en utbildning – det är ett kraftfullt verktyg för att förbättra både kunskapen och rutinerna inom äldreomsorgen. Det handlar om att skapa en gemensam förståelse för äldre och deras näringsbehov, vilket ger både de äldre och vårdpersonalen en bättre och mer hållbar upplevelse. När ni har genomfört kunskapslyftet har ni inte bara implementerat den kunskap som krävs enligt lag och riktlinjer, utan ni har också skapat en arbetsmiljö där alla är engagerade och har en gemensam vision om att förebygga undernäring.

Läs mer på utbildningsutvecklarna hemsida: https://www.atup.se/ 

Bilden är skapad med AI-teknik

Demenssjukdomar

Bra att veta om demenssjukdomar

Enligt Socialstyrelsens uppskattning har ca 160 000 personer i Sverige en demens sjukdom. Den vanligast sjukdomen är Alzheimer vilken utgör 60-70% av dem som har en diagnos. Den näst största är vaskulär demens som förekommer i ca 20% av fallen, andra vanliga diagnoser är frontallobs demens och Lewybodydemens.

Lite fakta om demenssjukdomar

Samlingsnamnet för de olika diagnoser och symtom som orsakas av sjukdomar i hjärnan är Demens. Symtomen är kopplade till förmågor, tänkandet och intellektet (Det kognitiva förmågorna). Det vill säga att sjukdomen kan påverka t.ex minnet, språkförmågan, uppfattningen om tid, orienteringsförmågan, det abstrakta tänkandet vilket påverkar förmågan att göra vardagliga saker. Andra vanligt förekommande symtom är nedstämdhet, oro och andra beteende förändringar. Vad för symtom en person med en demenssjukdom får beror på vilket område i hjärnan som påverkas och i vilken omfattning.

Utredning

Varför ska man utreda demenssjukdom? Om man misstänker en minnesstörning är det bra att utreda, dels för att utesluta andra sjukdomar som kan påverka minnet och/eller för att diagnostisera vilken typ av demenssjukdom som man har.

Andra sjukdomar som kan ge demensliknande symtom är exempelvis:

• Depression

• Infektion

• Hypertyreos/hypotyreos

• Neurologiska tillstånd

• Felaktiga läkemedel eller andra bristtillstånd (ex B12 brist)

Dessa tillstånd kan behandlas vid upptäckt och man kan då återfå sina förmågor med behandling.

Visa utredningen att personen har en demenssjukdom så ger diagnosen information till oss som arbetar, så vi kan erbjuda mer individanpassad vård- och omsorg.

Prata med vårdcentralen så vägledare dem vidare om man misstänker en demens.

De vanligaste demenssjukdomarna

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen, symtomen kommer smygande under en tid och tilltar efterhand. Symtom som är typiska i ett tidigt skede är att ha svårigheter med att minnas saker i närtid såsom nya namn eller händelser, personlighetsförändringar, svårigheter att koncentrera sig, lättar svårigheter i språkanvändningen och svårigheter i att orientera sig. Senare i sjukdomen försvåras symtomen och individen får svårare att kommunciera.

Vaskulär demens debuterar oftast plötsligt och förloppet har en trappstegslikanden skende, att man blir hastigt sämre. Det beror på proppar och blödningar i hjärnan som leder till syrebrist och hjärncellsdöd. Symtomen varierar beroende på vilket område i hjärnan som har skadats. Skador i hjässloben påverkar förmågan att analysera, skador på tinningloben påverkar minnet och pannlobsskador har påverkan på personligheten.

Lewykroppsdemens har likheter med både alzheimer och parkinsonssjukdom. är ett tillstånd. Sjukdomens tidiga tecken är trötthet, nedsatt uppmärksamhet och rumslig orientering. Senare i sjukdomen kommer minnessvårigheter. Risken för att ramla ökar och synhallucinationer är vanliga. Likheter med parkinson kan infalla i ett tidigt skede av sjukdomen där symtom som stelhet, begränsningar i mimik och ökad salivproduktion kan förekomma.

Frontotemporal demenssjukdom (eller frontallobsdemens eller pannlobsdemens) kännetecknas av att hjärnskadan framför allt sitter i främre delen av hjärnan. Förloppet är smygande och det finns flera olika varianter . De första symtomen är personlighetförändringar, nedsatt språkförmåga och bristande omdöme. Senare i sjukdomen påverkas det abstrakta tänkandet och problemlösning. Sjukdomen kommer oftast vid 50-60årsåldern men kan även börja tidigare.

Referenser

1. Svenskt Demenscentrum (2017). Stockholm: Svenskt Demenscentrum.

2. (2016). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning – Remissversion. Stockholm: Socialstyrelsen.

3. Internmedicin (2017). Stockholm, Internmedicin.

4. Vårdguiden